Idag fick vi hem papper om vårt fadderskap som vi skaffade för någon vecka sedan. Vi följer nu ett barn i Afrika, och de arbete som sos barnbyar gör där. Det ska bli spännande och jag hoppas att vi så småningom kan göra mer, för fler barn.
Vi har tidigare skänkt gåvor men ville nu göra något mer långvarigt. Vi tänkte, ”kan vi avvara tvåhundrafemtio kronor i månaden”, absolut. Det är nog mycket man skulle kunna spara pengar på, saker som man kanske egentligen inte behöver eller saker som bara är överflödiga. Vi känner att vi absolut kan lägga undan dessa pengar och istället låta dem gå till någonting bra, något som kan få en annan människa att må bättre eller rent ut sagt förändra ett liv.
Jag vill uppmana alla att kanske fundera lite på om man själv skulle kunna göra något, om inte för någon annan, kanske i alla fall för naturen. Sopsortera, köpa ekologiskt, köpa mindre plastförpackningar, ta med egna tygpåsar till affären, det finns mycket man kan göra för att förändra och förbättra världen.
Vi har även blivit världsfadder och stödjer därmed arbetet med att rädda arter som är utrotningshotade, men även naturen från utsläpp och miljöhot, och det känns bra.
Riktigt bra. Farmor sa alltid ”Att göra någonting för någon annan är bra för själen”, jag kan inte mer än att hålla med henne. Hon har varit fadder så länge jag kan minnas och jag har alltid sett upp till det och till henne. Jag kommer fortfarande ihåg när hon fick brev från barnet hon var fadder åt, hur glad och tacksam han var. Hur roligt det var att se de bilder han skickade, få se honom växa upp. Så nu när inte farmor finns längre så är det min tur. Jag kunde kanske gjort det tidigare men vissa saker kommer man inte på fören senare, och just nu känns det faktiskt som helt rätt tid. Tack farmor för allt du lärt mig.
Gör skillnad och förändra världen.